Hedens historia

Heden har en fantastisk historia. I stadsplanen från 1925 fick Heden beteckningen allmän plats och stadsingenjören skrev i ett yttrande att Heden skall fylla missionen att vara de centrala stadsdelarnas stora lunga. Nedan finns samlad text om Heden från boken ”Heden-Avenyn, kulturhistorisk beskrivning” från Göteborgs Stad stadsbyggnadskontoret. Rapporten har gjorts av Maria Lundgren och Gudrun Lönnroth.

 

  • 1900-1930

    1890 karta sid 12

    Heden, eller Exercisheden som var det ursprungliga namnet, har sedan 1600-talet i stort sett haft samma storlek som i dag, 123 hektar, och med undantag för den svenska militärens användning av området fram till 1891, har platsen i huvudsak använts till aktiviteter som förknippas med spel, lek och friluftsliv.

    Under 1800-talets andra hälft undantogs Heden i de stadsplaner som då gjordes. Anledningen var just att området användes av militären och att kungen och försvarsmakten inte kunde godkänna planer som inkräktade på deras verksamhet.

    Det hindrade dock inte att området användes för till exempel utställningar, idrottstävlingar av skilda slag och förstamaj-möten också under den här perioden.

    1892 spelades det som brukar anses som den första fotbollsmatchen i Sverige på just Heden. Matchen stod mellan Lyckans Soldater och Örgryte Idrottssällskap. Öis hade sex skotska textilarbetare i sitt lag och vann matchen.
    Sedan dess har det spelats 100 000 och åter 100 000 fotbollsmatcher på Heden.

    Platsen användes också för de mest skiftande arrangemang. Det finns nästan inget som varit främmande för Heden sett ur ett historiskt perspektiv. Så har här förekommit lantbruks-, luftfarts- och industriutställningar, uppvisningar med flyg och luftballonger, gymnastiktävlingar, hästkapplöpningar, skyttetävlingar, friidrott och uppräkningen skulle kunna pågå hur länge som helst.

    1907 blev Albert Lilienberg stadsingenjör i Göteborg och det var under hans tid vid rodret den första stadsplanen för Heden fastställdes, en plan som i stora stycken gäller än i dag.

    Året för denna den första stadsplanen som inkluderade Heden var 1925 och den anger att platsen i stort skall behållas som en öppen obebyggd plats i alla tider.

    Så här skrev Lilienberg och stadsarkitekt Karl Samuelsson i ett yttrande när stadsplanen presenterades:

    "Under en följd av år har det varit under utredning, huru Heden skall ordnas, och i förslag hava utgående från ytterligheten att bebygga den i dess helhet till ytterligheten, att icke bebygga någon del av den. Av de utredningar, som sålunda gjorts synes hava kristalliserats ut och vunnit allmänt erkännande, att Heden för all framtid bör lämna väsentligen obebyggd.

    Den mission, som Heden nu fyller, att vara de centrala stadsdelarnas stora lunga, är nämligen särskilt för det uppväxande släktet av så stor betydelse, att skäl, som kunna tala för Hedens bebyggande, måste vika för dem. Och betydelsen av denna centrala, stora yta kommer i framtiden säkerligen att bli större än nu, att döma av den allt högre vikt, som lägges vid kroppslig fostran och av det ständigt växande behovet av rekreation ut i det fria.

    Att avsevärt bebygga Heden vore således att avhända staden ett av de största värden staden i stadsplanehänseende har."

    Från sekelskiftet var Heden en väletablerad plats för lek, bollspel, politiska manifestationer och andra evenemang som krävde stort utrymme. Huvuddelen av fältet var obebyggt. I norr låg sedan 1860-talet Exercishuset och här byggdes också Idrottsgården i samband med utställningen 1923. Intill Gamla Allén uppfördes ett provisoriskt konserthus 1905 som förstördes vid en brand 1928. Genom stadsplanen som fastställdes 1925 bekräftades Hedens traditionella roll och funktion i staden.

    I stora delar har dessa tankar om platsens funktion och utnyttjande levt och haft bäring såväl politiskt som i det allmänna medvetandet sedan dess, även om diskussion och debatt då och då krusat vattenytan. Dock inte på det påtagliga sätt som under de senaste åren.

    Från sekelskiftet 1900 var Heden en väletablerad plats för lek, bollspel, politiska manifestationer och andra evenemang som krävde stort utrymme. Huvuddelen av fältet var obebyggt. I norr låg sedan 1860-talet Exercisheden och här byggdes också Idrottsgården i samband med utställningen 1923. Intill Gamla Allén uppfördes ett provisoriskt konserthus 1905 som förstördes vid en brand 1928. 

    Genom stadsplanen som fastställdes 1925 bekräftades Hedens traditionella roll och funktion i staden.

  • 1930-1960

    handbollHeden förblev en plats för sport och lek och den politiska enigheten kring detta var total. 1933 konstaterade Stadsfullmäktige i en utredning att; "…Heden sedan flera decennier använts för idrottsändamål och i det allmänna medvetandet borde vara just den centrala plats i staden som för all framtid bör befaras härför. Stadsplanen är också uppgjord med hänsyn härtill".

    Utöver all idrott som dagligen tog plats på Heden under den här perioden, ägde en rad andra evenemang och arrangemang rum på området.
    • Socialdemokraterna firade sitt 50-årsjubileum 1939 och på 1 maj samlades hela 50 000 människor på Heden för att lyssna till dåvarande statsministern Per-Albins Hanssons tal.

    • Från 1937 och långt in på 60-talet bedrevs partihandel på parkeringen framför Exercishuset och senare på hela ytan fram emot gångvägen över Heden. Hundratals försäljare av grönsaker, frukt och potatis hade här sin viktigaste marknadsplats i Göteborg ända fram tills dess att partihallarna stod klara 1966.

    • De första cirkusföreställningarna äger rum. En tradition som levt vidare sedan dess.

    • 1947 gjordes en av få ändringar av stadsplanen för Heden för att kunna uppföra ett hotell i hörnet Engelbrektsgatan/Sten Sturegatan. Tanken var att det vi i dag känner som Hotell Liseberg Heden skulle bli ett provisorium under fem år. Men byggnaderna finns fortfarande kvar, mer än 65 år senare.
  • 1960-2000

    VM95Inga dramatiska förändringar. Ett antal mer eller mindre handfasta förslag till byggnation framförs, men alla dylika planer rinner ut i sanden. De mest spektakulära planerna och de som nådde längst i den politiska processen, var ett förslag om ett ny storhotell i Göteborg, Sheraton. Efter en remissrunda i olika nämnder hamnade förslaget slutligen på kommunfullmäktiges bord.

    Där blev det emellertid stor majoritet för avslag och något hotellbygge blev inte av.

    Debatten vågor gick under den här tiden höga och många höjde sina röster emot ett nytt storhotell på Heden.

    Lars Ågren (1926-2006), professor i arkitektur vid Chalmers, skrev, poetiskt, i en debattartikel i Göteborgs-Posten den 14/12 1981:

    "Har Heden då ett egenvärde? Som öppen plats är den unik med sin vidd och sin rymd. Var någonstans finns det ett motsvarande stadsrum? Det ger staden egenart och karaktär. Det stora och opretentiösa rummet vittnar om generositet och stor förståelse för det enkla och folkliga i staden. Också för betydelsen av det tillfälliga och spektakulära som viktiga inslag i stadslivet. Man kan knappast inse dess särart och betydelse om man inte passerat en vårkväll när solen går ner och korpfotbollen är igång. Då känner man att staden lever och att den tillhör människorna i staden. Och inte dess tillfälliga gäster."

    Ågren citerade också kommunpolitikern Olle Jansson, som redan i mitten av 60-talet  – mycket slagkraftigt och med kärv humor – sa:

    "Det är bra med Heden, att här kan generation efter generation av planerare, politiker och arkitekter få ett tillfälle att pröva sina stadsplaneidéer – utan att någonsin behöva se dem förverkligade…"

    Bland mycket annat som äger rum på Heden under den här perioden är det en del arrangemang som sticker ut:
    Under några år på 60-talet uppträdde Povel Ramel med sina populära "Knäppupp-revyer" i ett tält placerat i Hedens sydvästra hörn.

    Flera frikyrkor hade stora tältmöten på området.

    • 1977 uppfördes "Tältprojektet", också kallat "Vi äro tusenden", på Heden. Det var en föreställning om den svenska arbetarrörelsens historia och bland de skådespelare, band och artister som dök upp på scenen fanns Nationalteatern, Nynningen, Sven Wollter, Totta Näslund, Eva Remaeus, Johannes Brost, Björn Granath och Henric Holmberg.
    • Hedens Lustgård. Under tre sommarmånader 2000 huserade trädgårdsutställningen i hörnet Södra Vägen/Engelbrektsgatan. Evenemanget blev en stor publiksuccé.
    • 1973 tas det första initiativen för att skapa Gothia Cup. Tanken var att dra i gång 1974. Men det skulle dröja ytterligare ett år. Redan från start blir Heden turneringens centralpunkt. Det första året deltog 275 lag från fem nationer. Efter att ha vuxit sakta de första åren på 70-talet följde en nedgång i antalet deltagare på 80-talet. Den stora boomen kom sedan på 90-talet och sedan 1995 har Gothia Cup haft över 1 000 deltagande lag varje år och är nu på väg mot 2 000.
    • I mitten av 90-talet besökte företrädare för Manchester United Göteborg för att hämta inspiration och kunskap i syfte att dra i gång en egen motsvarighet till turneringen. BK Häckens dåvarande ordförande Åke Nilsson minns att projektet lades på is på grund av att; "vi har inget som liknar Heden i Manchester"…